Dante ler!

Att dom haft små nervleenden har jag sett nästan ända sedan dom föddes, men nu ler Dante på riktigt, om man sitter och pratar med honom så brer han på ett jätte härligt leende. Villken känsla.

Ska se om jag lyckas fånga det på kort nån dag, men tillsvidare..



Dante

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0